Ebba var tredje barnet till Anna f. Björnström och Karl Alexanderson och mycket efterlängtat.

Ebba gick ut flickskolan i Västerås våren 1923 (ca).

Ebba utbildade sig i Stockholm på Sällskapet Barnavård.

Då hon egentligen ville gifta sig med en man som hennes föräldrar inte godkände, så skickade de henne till England där hon träffad Alex Rehn som hon gifte sig med 1932.

Ebba och Alex flyttade till Skellefteå där Alex öppnade advokatbyrå. De fick en dotter 1934, Ingrid Rehn. Ebba och Alex separerade 1950 och då flyttade Ebba och Ingrid ner till Uppsala.

I Uppsala började Ebba arbetade på Akademiska Bokhandeln och gjorde så fram till ca 1958-59 då hon flyttade ner till Stockholm där Ingrid och Erland bodde efter att de gifte sig 1956.

Ebba arbetade under en tid på Skogshögsskolan (Skogis). När hon gick i pension flyttade hon till en lägenhet i Danderyd för att vara nära sin dotters familj.

Ebba var aktiv och gjorde en hel del olika saker, bla utbildade hon pensionärer i engelska språket hemma hos sig själv. Ebba var en otroligt omtänksam och omtyckt person och hade nära kontakt med sin dotters familj där hon ofta var. En av favoritsysslorna var att vara barnvakt till sina barnbarn.

Nedskrivet av Ingrid Skogster och Christina Skogster Stange

Tillägg av Karin Alexanderson:

Ebba var min faster och gudmor. Jag minns henne som barn vid besök på Djäknegården hos Farmor och Farfar (Anna och Karl Alexanderson) i Västerås. Hon hade alltid en massa troll nerpackade i resväskan som hon packade upp i sitt rum, de var viktiga förstod jag. Hon var skojig.

Från det att familjen Karl och Anna bodde på Gotland, några år runt 1920, har min pappa, Ebbas yngre bror, berättat ett par anekdoter. De bodde söder om ringmuren i ett hus i närheten av en park ”Pallisaderna”. Ebba och Gunnar var ensamma hemma en stund, kanske var föräldrarna ute på promenad med lilla nyfödde Måns. De gick ut för att leka i parken och Ebba skrev en lapp som hon satte på dörren ”vi är i parken, nyckeln ligger under mattan”!

Gunnar var väldigt mörk och då detta var precis efter första världskriget såg han ut som ett krigsbarn. Ebba tog med sig sin lillebror och gick runt och tiggde pengar till detta lilla stackars krigsbarn. Slutet på historien om tiggerirundan var enligt min syster Berit att barnen fick gå en ny runda och lämna tillbaka det de hade fått, som nog inte var bara pengar utan också mat till det stackars krigsbarnet.