Fruntimmer


Fruntimmersföreningen

i Uppsala

Fruntimmersföreningen i Uppsala har en koppling till Charlotta von Kraemer, därför har föreningen en egen flik med information här på vår hemsida.


Under 1800-talets första hälft bildades fruntimmersföreningar runt om i Sverige och även i Finland. Det var författaren och kvinnorättskämpen Fredrika Bremer (1801–1865), som betonade ”kvinnans moderliga och systerliga betydelse i samhället”, som uppmanade svenska kvinnor att engagera sig för fattiga mödrar och barn. Uppmaningen var främst riktad till fruarna till städernas ledande män. Detta sågs inte med enbart blida ögon från vare sig män eller kvinnor, vilka tyckte att kvinnans uppgift var att ta hand om man och barn i hemmet. I Uppsala bildades år 1845 Fruntimmersföreningen till befrämjande af en förbättrad barnavård. Invånarantalet i Uppsala var vid den här tiden 6 000–7 000 personer.


På 1840-talet kritiserades förhållandena på Uppsalas nya fattighus offentligt i den lokala tidningen Torgny. Barnen beskrevs som bleka och vanvårdade, de hade svällda magar, var klädda i trasor, och de fick inte den mat som föreskrivits. Deras sängar var trasiga, det var kallt, dörrar och fönster dröp av fukt. Föreståndarinnan var rädd att hon skulle bli ställd till svars, barnen drev omkring sysslolösa och tiggde. Förhållandena måste betraktas som skandalösa. Det hjälpte inte att både domprost och landshövding satt i direktionen.


Ungefär samtidigt, 1843, gick Fredrika Bremer ut i Aftonbladet med ett upprop till Sveriges kvinnor. Hon vädjade till "det moderliga” hos varje kvinna att inför julen tänka på de vanlottade barnen och bidra till verksamheten vid landets båda s.k. räddningshus. Det var Bremers första insats för de fattiga och indirekt också för de sysslolösa högreståndskvinnorna. Läs mer här.


Föreningen bildades den 14 mars 1845 på Uppsala slott. Till dess första ordförande valdes landshövdingskan Charlotta von Kraemer (1802–1869). Hon var ordförande till 1863. Fredrika Bremer invaldes som hedersledamot i föreningen. Charlotta efterträddes 1863 under två år av hustrun till justitierådet Knut Olivecrona, författaren och feministen Rosalie Olivecrona, som också samverkade med Fredrika Bremer. Rosalie Olivecrona efterträddes i sin tur av nästa landshövdingska, Erik Gustaf Geijers dotter Agnes Hamilton, som var ordförande ända till 1885. Vi hoppas kunna återkomma med en redogörelse för alla de kvinnor som varit ordförande efter henne.


Drottning Josefina, Oscar I:s hustru, var föreningens högsta beskyddarinna. Hon var född den 14 mars 1807 och blev drottning 1844. Årsmötena i föreningen äger rum på hennes födelsedag. (Om den infaller på en söndag flyttas mötet till den 13 mars.)


Fruntimmersföreningen i Uppsala är en av få som fortfarande finns kvar. Grundandet och föreningens utveckling speglar Sveriges fattigvårdshistoria. Vi som är medlemmar i Uppsalaföreningen vill värna om dess fortsatta existens och samtidigt förvalta föreningens kapital så att avkastningen kan delas ut till organisationer och verksamheter som gagnar barns och ungdomars livssituation i Uppsala.


Föreningen delar ut pengar varje år. Det går inte att ansöka om bidrag. Vilka verksamheter som kommer i fråga bestäms av styrelsen på förslag av medlemmarna.

Fruntimmersföreningen är öppen för alla kvinnor som är villiga att verka för dess ändamål. Ett medlemskap betyder mycket för barn som får hjälp av de organisationer som föreningen stödjer. Att vara medlem kostar 50 kr per år. Sätt in beloppet på föreningens bankgiro 162-3867. Ange namn och adress samt gärna e-postadress.


På årsmötet bjuds du in till föredrag och information om verksamheten.


För ytterligare information, hör gärna av dig till: fruntimmersforeningen@gmail.com


Läs här en text om alla ordföranden som föreningen har haft. 


Folder om föreningen att ladda hem (pdf).

Skrift om föreningens historia att ladda hem (pdf).

Fruntimmer (av medellågtyskans vrouwe ’fru’ och timmer ’rum’), urspr. benämning på ’frustugan’ , kvinnogemaket, särskilt det rum där en slottsfrus kvinnliga uppvaktning bodde. Redan mot 1500-talets slut har ordet övergått till att även avse de i frustugan boende kvinnorna, särskilt ”hovfruntimret”, en furstlig persons kvinnliga uppvaktning. Under 1700-talet började man också använda ordet om en enstaka kvinna, till en början om en förnämare sådan. Under 1800-talet kunde man använda ordet vid tilltal av en okänd (ungefär som senare ”damen” eller ” fröken”), och finlandssvenskarna fortsatte att göra det en bit in på 1900-talet. Sedan gick det snabbt utför med ordets sociala rang, och det har numera oftast nedsättande innebörd.


Källa: Nationalencyklopedin


GDPR

Föreningen följer reglerna för att hantera personuppgifter. Med anledning av den nya Dataskyddsförordningen (GDPR) som trädde i kraft 2018 har vi tagit fram en integritetspolicy, som finns att läsa här (Worddokument).