Traditioner


Robert von Kræmers släktförening

Traditioner


Här samlar vi på berättelser, traditioner, sedvänjor etc.

Alltså sådant som inte går att ta på.

Här behöver vi hjälp! Kontakta oss och bidra med information som vi inte har.


I vårt arbete med att uppdatera berätttelserna om vår släkt kommer vi då och då över historier om traditioner, händerlser och historier som gått i arv. Här nedan finns ett urval. Välkommen att skicka in liknande om du har till andreas@ifkmedia.se


Från familjen Gunnar och Inger Alexanderson

Nedtecknade av dottern Karin f.1952



Jul


Vi brukade baka pepparkakor till jul med mamma i spetsen men pappa var också med. Han skar ut Adam och Eva med trädet i paradiset. De gestaltades som moderna människor. Ofta hittade han någon förebild i kataloger eller tidningar. Han gjorde också ormen i pepparkaksdeg som var ringlande och ganska tjock. Så gjordes initialerna i familjemedlemmarnas förnamn också i papperkaksdeg. Vi var sju personer. Även hundarna togs med. Allt detta låg sedan framme på en bänk hela julen. Efter trettonhelgen fick vi äta upp alltihop. De var vi det laget ganska dammig och stenhårda. Hundarna fick sina bokstäver förstås.


På julaftons förmiddag skjutsade pappa runt oss till familjens vänner i Vikmanshyttan och vi som var yngst fick lämna över en liten tulpan i kruka som pappa planterat. Vi var iförda tomtedräkter. De var gamla och kom från pappas familj i Västerås.


På julaftons morgon väckte mamma och pappa oss och de hade då julpyntat och tänt ljus och vi fick gå runt och titta på allat. Tomten hade tomtat på natten sas det. Det var en ringlande tomteparad, julkrubba på riktig sand med världens alla djur och med ett standar över krubban där det stod broderat med guldbokstäver: Ett barn är oss fött denna dag…Det är ett gammalt broderi/flagga.


Det lästes högt ur bibeln om Jesu födelse. Vi fick inte se på TV på julen.


Paketutdelningen tog mycket lång tid då alla skulle titta på vad var och en fick och dessutom var det julrim på många paket.


 


Påsk


På påsken rullade vi ägg. Det var porslinsägg som vi alla målat. Så byggdes det upp en bana på vardagsrumsgolvet av en tegelpanna som backe (den lutade). I den lades sand som planade ut över golvet. Ägget lades högst upp och rullade utför backen. Det gällde här att krocka medspelarnas ägg. För varje deltagare fanns ett fat med tio likörägg. Den som blev krockad fick böta ett ägg till den som krockat.


Det har sagts att denna tradition kommer från Skåne. I så fall kanske familjen de la Gardie på Silvåkra roade sig med äggrullning.


 


 


”Hå va de lilla Hild”.


Detta är en söt barnhistoria som berättats i släkten och som bevarats i släktleden på Lene Mörners sida. Lene härstammar, med landshövdingefamiljen von Kraemer som utgångspunkt,  från dottern Ebba som gifte sig med Viktor Björnström. Ebbas yngre systrar hette Mathilde och Lotten.


Så här skriver Lene:


Mathilde och Lotten var med sina föräldrar; Marie Charlotte och Robert von Kraemer; på någon slags teaterföreställning där alla roller, såväl kvinnliga som manliga, spelades av män. Ungefär som ett lundaspex.


I pausen var Mathilde lite förvirrad. Hon förstod inte riktigt hur det hängde ihop.


Då upplyste hennes två år yngre, tre-åriga syster Lotten henne:


– DE E HARAR HÄDDA TILL HUAR (Det är karlar utklädda till fruar)

HÅ VA DE, LILLA HILD (Så var det lilla Mathilde)


Uttrycket HÅ VA DET LILLA HILD använder vi ofta i familjen efter någon förklaring, nu i femte generationen, och hoppas att det kommer att fortsätta.


Lene Mörner genom Karin Alexanderson 2012-05-19