Klenoder


Robert von Kræmers släktförening

Klenoder


Det finns en hel del prylar, saker och klenoder med anor från släkten.

Vi har valt att förteckna och fotografera saker som har ägts av von Kræmer,
De la Gardie, syskonen Victor, Fredrik och Herman Björnström eller deras barn.

Här nedan finns några smakprov.


Här finns en enkel förteckning att ladda ner till din dator.

Vi skriver inte ut var sakerna finns (av säkerhetsskäl)


Dryckeskannan

Denna dryckeskanna finns på Nationalmuseet, ibland utställd på Läckö slott på somrarna. Kannan finns beskriven i RvK.s levnadsminnen. 

 

Kræmer, Robert von (1866). Mina lefnadsminnen. Tecknade år 1866. Stockholm.

 

RvK beskriver matsalen på Gammelgård i Lampis socken i Tavastehus län i Finland – från sitt barndomshem.  Där står att läsa sid. 10:

 

”… samt slutligen en stor dryckeskanna, benämnd ”Mäster Erik”, vilken kredensades med hembryggdt öl vid högtidliga tillfällen. Den, som första gången drack ur kannan, skulle dricka från knapp till knapp, och ölet var för dess styrka och godhet vida berömdt i landet. Denna kanna tillföll min äldste broder, Carl, och afstods till mig af hans enka. På kannan finnes jemte Bibliska bilder och teckningar, inristade namnet Maria Broms; kannan blev nemligen af Borgmästaren i Lübeck, Nils Broms, densamme som mottog Gustaf Eriksson Wasa i sittande råd, given som brudskänk till Borgmästaren på Ösel, Krämer, då hans bröllop firades med dottren, Maria Broms, och den har efter honom gått i arf inom slägten.”

 

I bouppteckningen efter RvK den yngres änka Henriettehittade vi en anteckning om att kannan donerades till Nationalmuseum. Det finns en inskription Maria Bröms på kannan som dock är odaterad och det finns olika uppfattningar om åldern. Detta är det äldsta beviset på släktens ursprung.

Om gräddkanna i silver
– trolig koppling till von Kraemer.

Arvegods efter Inger och Gunnar Alexanderson

L = Lovisa, en kuststad ca 9 mil öster om Helsingfors.

"Kattfoten"-stämpeln med tre kronor = Sverige. 

L2 = 1793. Silverårtalskod i Sverige (inkl. Finland en tid)

Många i Sverige och Finland glömmer ofta att söka smeder i Finland, då de ser "kattfoten", som togs i bruk i Sverige 1754. Också de finländska smederna stämplade med kattfoten, för Finland var ju östra rikshalvan fram till 1809. Trots detta upptas inte de finska smederna i Sverige i de svenska "silverbiblarna" (3 st., gula-, blåa- och svartaboken) därav "problemet". Finland har sin egen "silverbibel" d.v.s Tyra Borg.

(Finland började "från början" med egna årtalskoder från 1810.)

H F P står det i mästarstämpeln, vilket står för Herman Fredrik Poitzell.

Han föddes 30.11.1764 i Borgå socken, Lill-Pellinge (en ö. Borgå ligger ca 5 mil öster om Helsingfors). 

Intressant att notera att RvK:s far Carl Gustaf v K i brev till hustrun Christina Louise Stjernvall (1788 - 1799) nämner orten Lovisa - vilket ju också kan stämma ungefär med tiden för gräddkannans tillblivelse.

I brevet sid. 26 står det dessutom daterat: Lovisa 10 september 1789. Det stärker ju teorin om kopplingen till von Kraemer, att han kan ha köpt den kanske till sin hustru som en gåva när han kom hem till Gammelgård 1 oktober 1793 (enligt sina levnadsminnen). Då hade hustrun fött ytterligare två barn 1791 0ch 1792.

Carl Gustaf von Kraemer, överste, född 1738 10/11 i Hauho, Finland. Död 1801 12/9 i Sveaborg, Finland. Gift 1779 26/3 i Gammelgård, Finland. Far till RvK den äldre). Breven och hans levnadsminnen finns utgivna, möjligen bara till släkten:

  • Breven är alltså från Carl Gustaf von Kraemer (1737-1801) till hans hustru Christina Lovisa Stiernvall (1759-1809) från Gustav III:s krig i Finska viken 1788-89. Det är alltså Robert von Kræmers föräldrar.
  • Kræmer, Carl Gustaf von & Kræmer, R. von (1876). Bref från chefen för en division af svenska skärgårds-flottan under 1788 och 89 årens krig i Finska viken. Upsala: Berling.

Kraemer, C.G. (1877). Levnadsöden antecknade av översten vid armén flotta m.m. samt 2:ne bref av Konung Gustaf den III till öfveramiralen Grefve Ehrensvärd. Uppsala, ed. Berling. Efterord av Robert von Kraemer 1877.

 Tony Kronqvist och Karin Alexanderson

Robert von Kræmers far, Carl Gustaf var överste. Detta svärd fick han av kung Gustaf III när han tilldelades Svärdsorden 1789. Det lilla infällda miniporträttet föreställer kungen. På motstående sida finns porträtt av Gustaf III:s hustru, drottnning Lovia Ulrika. 

Skåp som tillhört Johan Malmstedt, silversmed i Göteborg. Hans dotter Maddy gifte sig med Johan Björnström och de fick barnen Victor, Fredrik och Herman Björnström.

Soffa som stått på Stenhammar.

Liten byrå (barnkammarmöbel) från Stenhammar.

Manschettknappar som tillhört landshövdingen i Linköping, Robert De la Gardie.

Dopfunt som Herman Björnström köpte in till Västerås Domkyrka 1888.

Kalkkläde som Anna och Herman Björnström skänkte till Västerås Domkyrka.

Harpa som tillhört Charlotta von Kræmer, Roberts fru. Hon var musikalisk och hade ett stort umgänge med den tidens kulturpersonligheter i Uppsala. Denna harpa stod på Uppsala slott.

Robert von Kræmer älskade sin hustru Charlotta mycket. När hon dog lät han kedja ihop hennes förlovnings- och vigselring som han sedan bar på sitt lillfinger resten av sitt liv.

Serveringsbord som stått på Stenhammars slott. Överdelen i porslin. Gjort av Friederich Iwerson.

Stolar som stått på Stenhammar. Den till höger med det von Kræmerska vapnet.

Silversked som tillhört Anders Petter Söderberg (Charlotta von Kræmers far). Ytterligare inskription på skeden "AH" kan vara Anders Petters morfar Abraham Holm.

Silverdosa som tillhört Henriette von Kræmer, gift med Anders Robert von Kræmer (d.y.).

Deras dotter Nina dog endast 8 år gammal, så Anna Björström (född De la Gardie) ärvde den. Anna var dotter till Anders Roberts syster Mathilde von Kræmer, gift med Robert de la Gardie.

Anna var gift med domprosten Johan Herman Björnström och deras dotter Elsa, gift Liljeblad (senare Grenander) ärvde eller fick den.

De var barnlösa, så sedan kom den till brorsdottern Camilla Lindberg, född Björnström.

Camillas son Andreas ärvde den efter henne.

Stol från Lotten von Kræmer. Står fortfarande kvar på Villagatan i Stockholm.