Centralt i Västerås, nära Stora Torget i hörnet av Prästgatan och Västra Kyrkogatan, ligger Västerås domprostgård. Här har kyrkoherdar eller domprostar bott åtminstone sedan början av 1600-talet.
På en karta upprättad år 1774 ligger det dåvarande domprosthuset på platsen för det nuvarande. Tomten, som i stort överensstämmer med dagens, är då bland annat bebyggd med ladugård, brygghus, bagarstuga och ett stenhus med två källare och fyra bodar. Stenhuset torde vara de kvarstående delarna av stadens medeltida mynthus. På tomten fanns även kålsängar och köksväxter, samt en fruktträdgård.
När karteringen gjordes var huvudbyggnaden i så dåligt skick att man beslöt riva den. Ritningar till en ny domprostgård upprättades och godkändes år 1778 av Överintendentsämbetet. Två år senare stod den nya domprostgården färdigbyggd, med samma längd som föregångaren men två meter bredare. Den har till det yttre fått behålla mycket av sitt ursprungliga utseende, och interiört är rumsindelningen i stort sett som för drygt två hundra år sedan.
Hit flyttade Herman Björnström när han blev domprost i Västerås, med fru Anna, född De la Gardie efter utnämningen 1880.
Den siste domprosten lämnade gården år 1987. Den hyrdes därefter ut till KFUK-KFUM. Idag har domkyrkoförsamlingen sina kontorslokaler i Domprostgården.