Uppsala slott

Robert von Kraemer bodde på Uppsala slott då han var landshövding 1830-1862.

Slottet har ett dominerande läge högt uppe på Kasåsen och syns på långt håll för den som närmar sig staden. Slottet är idag byggnadsminne. På slottet inträffade bland annat Sturemorden, beslutet om att Sverige skulle delta i 30-åriga kriget, och drottning Kristinas abdikering.

Gustav Vasa lät på 1540-talet uppföra en fästning uppe på Uppsalaåsen bland annat för att hålla ärkebiskoparna som var mäktiga under uppsikt. Benämningen ”Styrbiskop” finns fortfarande kvar på en gammal bastion. Slottet ingick i den serie borgar som Gustav Vasa och hans söner uppförde som skydd mot utländska och inhemska fiender. Gustav Vasas söner byggde  ut slottet i omgångar till ett riktigt renässansslott.

Slottet blev svårt åtgånget under stadsbranden 1702. Man började till och med riva delar av slottet för att få material till andra byggen. Vid återuppbyggnaden 1744 kortades tvärslottet och hela slottet byggdes om i franskklassisk stil. Ombyggnaden skedde efter Carl Hårlemans ritningar.

Det stoppades dock av Konung Adolf Fredrik som insåg vikten att bevara ett minne från Vasatiden, och en renovering påbörjades under ledning av

Carl Hårleman. Det var då som slottet fick sitt nuvarande utseende och färg.

1830 tillträdde Robert von Kraemer tjänsten som landshövding i Uppsala län och flyttade in med familjen på Uppsala slott.

I september 1862 begärde Robert von Kraemer avsked från sin tjänst som landshövding och flyttade ner till Kraemerska gården vid Västra Ågatan i Uppsala.

Slottet är ännu idag bostad för landshövdingen. Här finns även tre museer: Uppsala konstmuseum, Fredsmuseum och Vasaborgen. En av de som bott på slottet under senare tid var FN:s förre generalsekreterare Dag Hammarskjöld. Hans far Hjalmar Hammarskjöld var landshövding i början av 1900-talet och slottet har således varit Dag Hammarskjölds barndomshem.

Utanför slottet står Gunillaklockan, Bengt Fogelbergs stora byst av Gustav Vasa, samt en byst av Dag Hammarskjöld.